Har du barn i din närhet? Du kanske arbetar med barn eller är närstående? Eller du kanske är musikälskare? Då är det här en artikel för dig. Att barn har samma behov av musik som vuxna råder det ingen tvivel om. Att musik är ett bra pedagogiskt verktyg är också glasklart. Men, har du koll på hur musikhistorien ser ut ur ett barnperspektiv? Om du inte har det, kan du läsa mer nedan.

Historiskt om barnsånger

För att kunna titta på hur musik för barn har sett ut ur ett historiskt perspektiv måste vi först etablera att vuxna inte alltid har sett på barn och barndom på samma sätt som vi gör idag. Det vill säga, det dröjde relativt länge under historiens gång innan barnkultur och barn som begrepp blev ens i närheten av det som det representerar idag. Men, för att inte bli allt för långrandig kan vi ta avstamp i hur barnvisans kultur utvecklades markant genom Alice Tegnér och sångboken ”Sjung med oss, mamma!”.

Sjung med oss, mamma!

Den numera klassiska sångboken ”Sjung med oss, mamma!” började lanseras som nio stycken sånghäften. De gavs ut mellan åren 1892-1934 och har sedan dess tryckts i flera upplagor och omgångar. De flesta av sångerna i häftena sjungs fortfarande idag och de flesta är skrivna av Alice Tegnér själv. Sånghäftena kom till när hon arbetade som musiklärare och organist i slutet på 1800-talet. I häftena har texterna publicerats med ett lättare pianoackompanjemang, i de flesta nyare utgåvor finns det ackompanjemang nerskrivet till en del av låtarna, inte alla dock. De mest kända låtarna som sjungs fortfarande är bland annat: ”Bä bä vita lamm”, ”Mors lilla Olle” och ”Sockerbagaren”.

Det finns en hel del annat material som mer ingående beskriver barnvisans historia. Här kan du läsa mer om jazzens betydelse för barnvisan.

Dagens musik för barn

Utöver den gigantiska visskatt som finns för dagens barn att ta del av så lanseras det förstås fortfarande ny barnmusik också. En klassisk doppresent är en sångbok av något slag. Eller om du

ska på en babyshower kan du både ta med gitarren och exempelvis en blöjtårta eller en sångbok av något slag.

Dagispop

Det är förstås så att barn under de senaste decennierna har kommit i kontakt med musik som kanske till en början varit riktad främst till vuxna. I slutet av 80-talet lanserades begreppet ”dagispop”. Begreppet innebär musik som inte är skriven för barn, men som av någon anledning ändå sjungs och lyssnas mycket på av barn i förskoleålder. Exempel på dagispop är bland annat Magnus Ugglas hit ”Fula Gubbar”, Kicki Danielssons ”Papaya Coconut” och många fler. Det som också utmärker begreppet dagispop är att samma musik inte sjungs av generationer efter den åldersgrupp som var i rätt ålder när låten slog igenom.

Author filippa
Published